Höst.

Nu har då augusti passerat, datumet för beräknad födsel är bakom oss nu. Hösten har dragit in över Sverige med friska vindar och mörka kvällar. Solen värmer fortfarande skönt i ryggen och det är brukar vara en favorittid för mig. En tid när man kan börja andas igen efter sommarens varma dagar. Det brukar bli en nystart i livet på något sätt då man går tillbaka till vardagen, rutinen och lämnar sommaren som ett skönt minne. 
 
I år är det lite samma fast ändå helt annorlunda. Jag tycker det är skönt att lämna den här sommaren bakom mig och försöka blicka framåt. Jag önskar att hösten kommer hjälpa mig att läka lite mer än sommaren. Trots allt som hänt så förväntas man vara lycklig på sommaren, speciellt en sommar som denna som bjudit på fantastiskt väder. Då är det inte helt tillåtet att krypa ner under täcket och skita i allt. På sommaren ska man passa på att göra så mycket och njuta av livet. Och om livet inte är njutbart så får man ändå låtsas att man tycker det. På så vis är hösten snällare mot själen. Det är okej att inte gå utanför dörren en dag, det är okej att ligga och kolla på film en hel eftermiddag. Det är okej att inte orka vara glad jämt. 
 
Hitills kan jag konstetera att 2013 varit ett riktigt skitår. Jag hoppas det vänder nu i höst och att slutet på det här året kan få vara en lycklig tid, att det kan få ge hopp om framtiden igen. 


Kommentarer
Carro

Hejsan! Hittade din blogg genom familjeliv... Brukar aldrig skriva på bloggar fast jag läst en hel del, särskilt de sista veckorna... Jag eller ci förlorade vår lilla tjej My i v 19... Hennes hjärta slog inte när vi kom till rul. Det kändes som någon tog fälleben på mig och jag trillade ner i en stor, djup avgrund. Vi har två fina pojkar sedan innan på 5 & 8. Allt skulle ju gått lika bra denna gången oxå och vi skulle bli kompletta på nåt vis. Nu känner jag mig mest bitter och tom... Känner med dig och tänker på dig... Kram Carro

2013-09-07 @ 18:38:24


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0