Äntligen är han här, vår lilla Harry! Torsdagen den 19/2 klockan 16.34 fick jag upp en skrikande liten bebis på bröstet. 49 cm lång och 3020 gram tung kom han med så mycket kärlek att jag inte kan förklara med ord. ❤️❤️❤️

 

För ett år sedan kunde jag inte föreställa mig att jag idag skulle ligga här med en sovande liten knodd på bröstet. För ett år sedan fick vi för andra gången åka hem från förlossningen utan bebis. Ett helt år har gått sen Nils föddes och hela jag känner mig som en känslostorm idag. Så mycket tacksamhet och kärlek för att vi äntligen fått behålla en liten kille. Samtidigt så mycket sorg och förtvivlan som sliter i mig när jag förstår på riktigt vad jag gått miste om när jag mist mina första små.

 

Här kommer lite bilder på Harrys första dagar i livet;

 

Det känns nästan ironiskt att jag fortfarande går här med min mage. Så orolig jag varit i flera månader för att det skulle starta för tidigt och nu vill det inte sätta igång. Jag hade kanske inte räknat med att det skulle dra igång samma dag som cerclaget klipptes, men var ändå inställd på att det skulle starta ett par- tre dagar efter. Tänkte att bara jag börjar röra på mig nu så kommer det nog dra igång, men icke! Har gått långpromenader varje dag, provat flera olika huskurer som sägs ska hjälpa, jag har fått hinnsvepning två gånger hos barnmorskan, men det är en envis bebis där inne som inte verkar ha planer på att komma ut... 

 

Är ändå glad att jag blivit lovad igångsättning på bf+1 om det inte satt igång innan dess. Har väldigt förstående läkare som sa att jag inte skulle behöva frustrationen att gå över tiden efter en så jobbig graviditet, så jag har ändå ett slutdatum. Kommer inte bebis innan så blir vet jag att vi kommer ligga på förlossningen om 11 dagar. Men 11 dagar känns väldans långt idag så jag håller tummarna för att det blir tidigare! 

 

 

Nu är äntligen cerclaget borta. Det gick så smidigt igår, tog bara ett par minuter att få bort det när jag var bedövad. Är glad att jag fick ryggbedövning och slapp bli sövd med tanke på att jag spydde i typ 14 timmar efter narkosen när cerclaget sattes in. Känner redan nu att jag kommer be om ryggbedövning i framtiden om det skulle kunna vara alternativ till att bli sövd... Tänker alltså redan på syskon och en framtida graviditet med cerclage innan ens den här bumlingen kommit ut, man är väl inte helt frisk kanske 😁

 

Men för nu så är jag mer än färdig med att vara gravid och längtar efter att få tillbaka min kropp och slippa oroa mig för att det jag gör ska påverka det lilla livet i magen. Så nu hoppas jag att vi inte behöver vänta länge på att det drar igång!