I väntan...

Jag vill så gärna veta om du lever där inne. Två dagar kvar till läkarbesök och jag mår inte alls som jag gjort med Ivar eller Nils. Inget visar på att något skulle vara fel, men alla gravidsymtom jag haft innan har lyst med sin frånvaro. Jag vill bara veta att ditt hjärta fortfarande slår. Jag förstod att det skulle bli värre den här gången, med oro och så. Men att jag så här tidigt skulle vara psykiskt utmattad trodde jag inte. Vill inte ens veta hur jag kommer må när jag närmar mig veckorna pojkarna fötts i. Känns som jag väntat i flera år på att bli mamma, så snälla låt det bli februari snart och framförallt, snälla säg att bebis får vara kvar i magen resten av året åtminstone. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0