Jag återupplever min värsta mardröm.

Jag visste att det fanns en risk. Jag intalade mig att det kunde hända igen. Jag försökta förstå det. Men jag trodde aldrig att det skulle hända. Jag trodde inte livet kunde vara så fruktansvärt orättvist att man skulle behöva gå igenom det här en gång till. Jag hade fel. 

 

Ännu en gång har vi åkt akut till sjukhuset. Ännu en gång har vi fått samma besked. Ännu än gång har jag tvingats föda fram en fullt frisk pojke som var för liten för denna värld. 

 

Den 22 februari 2014 klockan 00.45 föddes Nils och gör nu storebror sällskap i himlen. Mina vackra pojkar, varför klarar jag inte att bära er?! 

 

Jag trodde inte jag skulle klara mig ur den helvetesavgrund jag kastades ner i när Ivar föddes. På något sätt orkade jag ta mig så pass långt upp att när jag fick veta att jag väntade Nils så hade jag styrka nog att tänka positivt och glädjas åt att ett nytt liv var på gång. Nils hjälpte mig otroligt mycket i mitt sorgearbete och så tas även han från mig. Jag kan verkligen inte se hur jag någonsin ska klara mig ur det här ännu en gång. Vad ska hjälpa mig ur all smärta jag känner? Det känns som att allt jag kämpar för tas ifrån mig. 

 

Här är avtrycken från en ängel som nu tillsammans med sin bror får vaka över oss. ❤️

 

 

Vi beklagar så innerligt <3

Finns inga ord som passar! Beklagar så oerhört mycket. Kram

Så fruktansvärt orättvist!
Tänker på er! <3

Det finns ingen chans att jag kan förstå, men jag tänker massor på dig. Och hoppas att du ändå kan hitta lite hopp för framtiden! Kram <3

Finner inga ord, vill ge er båda all kraft som finns för att ni tillsammans ska klara ut livets orättvisa!
Fruktansvärt, att två fina personer som ni ska behöva gå igenom detta igen.

Grattis till er son och jag är så ledsen att ni inte fick behålla honom!
Varma styrkekramar från en änglamamma <3

Hej Maja.. Jag vet inte om du minns mig. Men Madde har berättat om din historia och det har berört mig. Jag blev så glad när jag hörde att ni skulle få en till. Även fast jag inte sett dig sen högstadiet. och så trillade jag in på din blogg här inatt och har inte kunnat släppa dig ur mina tankar idag. Jag ville bara säga att du finns i mina tankar och ingen ska behöva vara med om det du varit med om. Någonsin. Du verkar så stark.

Styrkekramar// Emelie Nilsson

Hej Maja!
Jag beklagar sorgen. Detta är så orättvist. Fattar inte detta. Ni om någon förtjänar inte detta. Jag hoppas att du/ ni finner styrka att gå vidare. Som du skriver så har man inte varit med oom att förlora ett barn så kan man inte förstå. Jag kan bara föreställa mig hur det skulle vara.Men jag vill att du/ni ska veta att mina tankar är hos er och även om vi inte sätts eller hörts på länge så om jag kan hjälpa mer med något tveka aldrig att fråga. Kram till er ♥

Hej Maja! Jag vill bara beklaga sorgen!! Tänker på er! Kan inte förstå hur d känns!!:( Livet är sååååå orättvist!! Önskar att d fanns nåt man kunde säga lr göra för att d skulle kännas lite lättare. Lider m er!! Alla kärlek till dig o Olof! Kram på er

Fruktansvärt och orättvist, jag blir verkligen ledsen och lider med dig och din familj. Livet kan man aldrig ta för givet, däremot hoppas jag att du/ni aldrig ger upp. För tillslut är det bara meningen, och du kommer att få din bebis. Jag får fruktansvärt dåligt samvete av att vara i väntans tider och bäva över min graviditet när din är så efterlängtad, förlåt för det. Jag vill även jag skicka styrkekramar till dig. Starkare mamma och kvinna än du finns inte. Kramar!